Edbergstiftelsen i Karlstad har beslutat att belöna Mirjam Kinderbäck, Bäckedalsgymnasiet, Jönköping samt Mats Olsson, Ehrenvärdska Gymnasiet, Karlskrona med 2007 års edbergpris på 25 000 kr vardera för deras arbete för att på ett pedagogiskt, inspirerande, engagerande och nytänkande sätt sprida kunskap om miljöfrågor och hållbar utveckling i skolan.

Mirjam Kinderbäck arbetar som naturkunskapslärare för elever som går andra året på byggprogrammet. Mirjam har i tidigare undervisning använt sig av vanlig salsundervisning men det har snart visat sig att eleverna inte såg sambanden mellan karaktärsämnet och kärnämnet. Genom att istället implementera naturkunskapen i byggprogrammet vill Mirjam få eleverna att se sambanden mellan naturkunskap och de material och byggsätt eleverna använder. På detta sätt hoppas Mirjam få eleverna att sträva mot att leva och verka för en hållbar utveckling på alla plan.

Mirjam har under de senaste tre åren arbetat med ett arbetssätt som gör att de olika momenten i naturkunskapsundervisningen, enligt kursplan, inkluderas i elevernas byggundervisning. I bygghallen finns ett antal byggstationer som Mirjam tillsammans med bygglärarna undervisar kring och där kopplas naturkunskapen samman med själva byggmomentet. En av stationerna tar exempelvis upp väggformning med cement och betong och därmed kopplas växthuseffekten samman med materialet. Även energiåtgång vid tillverkning och transport av betong kan på ett pedagogiskt sätt kopplas samman med växthuseffekten och produkten.

En annan station tar upp blockmurning. Kalkbruket är väldigt basiskt och undervisningen anpassas därför till hur försurning bildas, grunden till försurning samt hur den påverkar natur, mark, skog och sjö.

I undervisningen finns fler stationer som på olika sätt visar hur material och byggteknik påverkar miljön. Om möjligt genomförs laborationer med det material som eleverna använder. Andra sätt att få eleverna medvetna och intresserade är att använda sig av nyheter från TV, Internet och tidningar som belyser de material som finns på respektive station. Energifrågan är ett annat område som Mirjam väljer att diskutera kring eftersom det finns ett naturligt samband mellan byggbranschen och naturvetenskap. Eleverna får här möjlighet att lära sig mer om energisnåla hus, olika typer av energikällor och isolering.

Genom att undervisa på detta sätt vill Mirjam försöka få eleverna att förstå att de själva kan påverka och förändra sitt sätt att leva, både privat och i sitt yrkesverksamma liv nu och i framtiden.

Mats Olsson arbetar med att få hållbar utveckling till att bli något naturligt och positivt för eleverna. Förståelsen för vad hållbar utveckling är står i centrum och blir även utgångspunkten för all undervisning. På lektioner handlar det inte enbart om att lära sig faktakunskaper om miljöproblem. Istället läggs mycket arbete på att motivera elever och få dem att förstå vikten av naturkunskap/miljökunskap genom att använda elevernas egna erfarenheter och kunskaper. Mats kunskaper kring undervisning om hållbar utveckling har medfört att han har suttit med i en arbetsgrupp som skolverket tagit fram. Arbetsgruppens syfte var att diskutera om undervisning kring hållbar utveckling i skolan.

För närvarande arbetar Mats med ett projekt (Projekt 3K Sustainability around the Baltic) som förutom gymnasieskolan i Karlskrona involverar en skola i Klaipeda och Kaliningrad. Projektets syfte är att sprida kunskap om hållbar utveckling efter en modell kallad ”Karlskronatrappan”. Modellen går ut på (1) Skaffa kunskap och klarhet om begreppet Hållbar utveckling. (2) Medvetenhet- att vi människor även påverkas av miljöproblemen. (3) Konkreta exempel, vad kan vi göra? (4) Handling- att använda kunskaperna i det dagliga livet. Förhoppningen är att projektet skall generera många idéer om hur skolan skall kunna bli mer hållbar.

I sin undervisning söker Mats nära samverkan med det omgivande samhället med bland annat studiebesök på statliga myndigheter, kommun och företag för att vidga vyerna kring hur olika aktörer arbetar med hållbar utveckling. En slutsats är att det oftast är skolan och det egna hemmet som är sämst på hållbar utveckling vilket stimulerar eleverna än mer att börja agera på egen hand genom sopsortering, energibesparing etc.

Mats tycker att han lyckats med sin undervisning när t.ex.

• Barn och fritidselever skriver och spelar en egen pjäs om global uppvärmning.

• Estetelever gör konstverk som visar betydelsen av biologisk mångfald.

• Omvårdnadselever tycker det är kul med naturkunskap och vill lära sig mer.

• Fordonselever som tycker att bensin är skit samt delar ut diplom till den miljövänligaste macken.

• Naturvetarelever använder resultat från miljöundersökningar för att påverka kommunens miljöarbete.

• Miljöelever som själva vill göra en film med titeln ”Mobbar vi miljön?” , som visas under en temadag om mobbing för alla på skolan.

• När utbytesstudenter från Litauen anammar begreppet hållbar utveckling och sprider kunskaperna i hemlandet.

• När miljöelever i stort sett själva anordnar och håller i en miljödag för alla elever på skolan. Man tar hjälp av Greenpeace, Naturskyddsföreningen, FN m.fl., men framför allt engagerar man eleverna som får skriva klimatkontrakt, rita och beskriva Karlskrona om 50 år samt samla in förslag på åtgärder för att minska på den globala uppvärmningen.”